Bara en vecka kvar innan jag åker hem. Hur kunde tiden gå så fort? Har
börjat göra mig hemmastad bland alla palmer, geckoödlor och mopeder.
Förstår inte alls vad jag ska i regniga Sverige att göra.
Vet inte om den funkar.. vi hoppas på det
I tisdags drog stockholmaren med mig ut på tur till en ekologisk gård som höll på med växtodling i vatten. Det är tydligen den nya grejen, både i Sverige och DR vad jag har förstått. Vi fick provsmaka på allt som odlades där - stjärnfrukt, banan, kakao, passionsfrukt, massa olika örter samt frukter som var bland det godaste jag någonsin smakat, men aldrig sett tidigare eller kommer ihåg namnet på för den delen. Efter den rundturen blev vi försedda med varsin badring och satta på en flod med en öl i handen. Om inte det är livet, så vet jag inte vad som är.
Bilderna från detta har stockholmaren tagit som gisslan. Hoppas på att kunna komplettera med dessa inom kort.
Under flodturen passerade vi en trädstam belägen ett par meter upp. Ett perfekt hopp-tillfälle enligt guiden.Tänkte egentligen strunta i detta och bara se på, men FOMO (Fear Of Missing Out) som en har och när amerikanskan i gruppen bestämmer sig för att hoppa, så kan ju inte jag vara sämre. Det blev...inte så graciöst. Vet inte om jag ska kalla det magplask/huvudplask eller benplask. Kanske något däremellan Ont gjorde det, om än värre med stoltheten. Den stackars franska guiden frågade nog fem gånger hur det var med mig. Alltihop filmat med go-pro kamera.. kommer aaaldrig att visas för omvärlden.
Vad har vi mer hittat på.. Hängt vid poolen ett par dagar. Turen ovan tog slut på all min energi så behövde vila upp mig i ett par dagar. Besökt lite mysiga restauranger, shoppat souvenirer, hängt vid havet och träffat folket från turen. Idag tog vi en massage och därefter varsin juice på mitt bästaste juice-ställe, Tony Montana.
Igår var vi återigen i Sosua, mitt nya favoritställe. Som tidigare helt perfekt med en solstol under en palm, turkost vatten, en drink i handen och en snygg dominikan vid min sida. Det enda som störde den perfekta bilden var ett gäng gubbar som stod och spelade orkester tjugo meter ifrån oss. Jag var starkt benägen ett tag att kasta cocosnötter i huvudet på dem för att de skulle hålla tyst. Ni vet den där reklamen från jackpott.. den om att det inte är "lätt att vara rik".. ungefär så kändes det.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar